.jpeg)
Denna man utvecklas under dokumentärens gång på ett helt fabulous sätt. Jag grät och njöt. Förundrades över denne mans pigga ögon och över hans gradvis ökande nyfikenhet på världen. Det finns så ensamma människor. Det finns så många som bara behöver en vän. Inga kuratorer, psykologer eller socialarbetare. Utan en vän. Någon att prata med som man tycker om och som tycker om tillbaka.
Kokvinnorna (Ko- kvinnorna)
Den äldre dråpliga systern är som ett litet troll som inte vill vara något annat än ett litet troll som pysslar om sina kor. Hon är så nöjd och levnadsglad. Så tokig och äkta. Hennes yngre syster får ta ett tungt ansvar men under filmens gång blir även hon äkta och ärlig mot sig själv.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar