21 november 2011

Skönhetsterror

En fruktansvärt provocerande bild. Jag vet inte vem fotografen eller modellen är. Undrar om hon lyckats svälta bort all sin ångest? Kan en kropp någonsin återhämta sig efter att ha varit i detta tillstånd? Jag själv gnäller över min sladdriga mage. Hur smal jag än är, så är den som en mjuk deg. Det är meningen att jag skall se ut så. jag är kvinna. Jag har underhudsfett. Denna bild ger mig en tankeställare. Just nu längtar jag efter muskler på kroppen, styrka. Men jag är sällan nöjd. Det är så jävla sorgligt.

Är detta ett fotografi? Manipulerat foto, målning? Porträttet är starkt, mycket starkt. Jag kan inte tänka mig att det inte väcker känslor hos någon som ser det. Då kan man konstatera att konstnären/upphovsmannen har lyckats.

Våra skruvade ideal, med retuscherade modeller som omger oss dagligen i visuell terror, som dunsar in i form av H&M-kataloger i brevlådan...i 'hälso'-tidningar, i damtidningar, i tjejtidningar, i herrtidningar, i baby-mama-tidningar, som poserar i märkeskläder på shoppingsajter, som ler på tjejbloggarna, som skrattar lyckliga i reklamfilmer, som agerar i filmer, på TV, i musikvideos... Evig ungdom, evigt smala, perfekt hy, perfekt glansigt hår, 'rätt' kläder, 'rätt' makeup, hårförlängningar, lösnaglar, lösögonfransar, solariebränna, 'sunshowered', näsopererade, bröstförstorade, fettsugna...(inte sugna på fett, fett-utsugna).

'Skönhets'-terror. Smygreklamsideal. Jag skriver detta idag. Glömmer bort mig i morgon?... Det är lite därför en blogg kan vara bra - för en själv om inte annat. man kan gå tillbaka och läsa, bli påmind. Ibland krävs bara en bild.