På Wikipedia delar man in det på individnivå och på samhällsnivå. Läs gärna http://sv.wikipedia.org/wiki/Flerspr%C3%A5kighet om kodväxling och uttrycksförmåga. Mycket intressant.Jag är uppvuxen tvåspråkig. Dessa var svenskan och konsten. Och med konsten menar jag inte bara bildkonst utan även konstnärliga uttrycksmedel som dans, musik och hantverk. Det är den funktionen konsten fyller i mitt liv - som ett språk där jag har möjlighet att uttrycka mig bortom enbart det ordfattiga språket svenska. Samtidskonsten är i sin tur som en slags kodväxling mellan talade språk och det stundvis odefinierbara samt allt som kommuniceras ut genom andra kreativa uttryck.
Som yngling valde jag att fördjupa mig i konsten, mitt andra språk och kom då också i kontakt med min svenskhet. Detta skedde i den lilla hålan Carlisle i nordligaste England. Det ledde ofta till en konflikt inom mig - att platsen och situationen gjorde två av mina närmsta språk så påtagliga - på ett tredje språk dessutom. Det kunde vara svårt att periodvis både greppa och sortera.
Alla språk kräver underhåll, repetition samt möjlighet att praktiskt utöva. För länge sedan tog jag beslutet att behålla mitt 'andra språk' oavsett försörjning, yrkesval, livssituation, geografisk placering och ekonomi. Oberoende av omständigheter och bara genom min relation till den fysiska världen och den till mig. Det handlar om kommunikation. Jag vill kunna prata med mig själv, mitt inre och den yttre världen genom inte bara de talade språk jag behärskar utan också just konsten. Att samtidskonsten var det första valet, var för några år sedan fullständigt naturligt. Nu är den mer en del av uttrycken inom en större betydelse av konst. Men jag har lärt mig många av koderna och kan manövrera med viss mognad mellan traditionell konst och konceptkonst. Det ÄR viktigt att kunna hålla isär, men man kan tala dem alla. För min del kan jag inte riktigt låta bli. Men det är sannerligen ett medvetet arbete. Det som jag måste jobba med för att inte tappa flödet är dess beståndsdelar - grammatiken, historian, verktygen, teknikerna, tekniken, dialekter, synonymer, ordflöde och fortsätta att hitta nya nyanser. Våga hitta dem. Det gör mig rikare.
Språk utvecklas av varandra, influeras och berikas. Man hittar låneord, identifierar traditioner, finner filosofiska och politiska rötter, stöter och nöter problem, snubblar över missförstånd, löser dem, söker nya...lär känna sin omvärld, söker skalet kring den, slår hål på det, undesöker läckaget, bygger vidare, utvecklar, gör levande...
Jag är ofrivilligt konstnär och jag älskar det lika mycket som jag ser det som ett oändligt arbete och stundvis en börda.
Inlägg
