Anna Odell

Äntligen kom kärnan i verket fram. Jag önskar att den här artikeln (DN) http://newsmill.se/artikel/2009/08/07/sanningen-om-vad-som-hande-i-varas hade funnits i utställningen, så man fick följa hennes tankar, förutom de försvar hon lagt till förstås. Hon vill inte göra alltför personlig konst och när hon tillslut gjorde ett högst personligt verk, verkar det som att hon ville förhålla sig objektiv i framställningen - vilket jag tycker blev pannkaka. Från total besvikelse efter att jag sett utställningen samt följt den lama mediala diskussionen, känner jag att verket fick en mening och den sätter igång tankar hos mig. Kanske inte så mycket känslor - men framförallt funderingar.

Något jag tröttnar på är denna fixering vid 'vi vill inte bidra med skattepengar' från de inlägg som gjorts i debatten. Suck! Men ingen fräster, spottar och ifrågasätter med samma ilska om någon super sig redlös och måste åka in och magpumpas. Det är också sjukvård som betalas av våra skattepengar. Oansvarigt my ass det som Anna Odell gjorde. Om metoden är fantastisk vet jag inte riktigt, men hur skulle hon undersöka det hon ville utan att vara med själv? Ett litet plus till dig Anna Odell.